19 maj 2016

Ökad kunskap bidrar till högre säkerhet

Det finns en viss nördstämpel i positiv betydelse över Inspectas årliga seminarium Tryck & Svets i Göteborg. Deltagarna och föreläsarna går in på djupet i smala frågor som har stor betydelse för säkerheten i vårt samhälle. Den kunskap som delas och överförs bidrar till att svåra olyckor kan undvikas och att vi kan lita på de tekniska konstruktioner vi använder varje dag. Årets program innehöll intressanta föredrag kring tryckkärlsdirektiv och svenska föreskrifter, ny svetsteknik, erfarenheter av alternativa material och hur man löser utmaningar vid konstruktion, tillverkning och reparation av tryckbärande anordningar.

Erfarenheter och regelverk möts på Tryck & Svets

”På Tryck & Svets behandlar vi frågor av gemensamt intresse för tillverkare och beställare. Det kan till exempel handla om hur man skall hantera snittpunkten mellan olika leveranser som en fog mellan en rörledning och en tank, vem som skall stå för CE-märkning eller hur man vid projekteringen ska beakta nya material, nya svetsmetoder, korrosionsbeständighet i svetsen eller flexiblare besiktningsregler för tryckbärande anordningar. En ny besiktningsföreskrift kommer 2017 och det blir intressant att se hur man kan dela på invändig och utvändig besiktning”, säger Bo Wilck, som är tekniskt ansvarig för området Tryck på Inspecta. Han inledde årets seminarium tillsammans med Ebba Rundbom, som burit huvudansvaret för programmet.

Krävande navigation i förordningsdjungeln

Vardagen för en tryckkärlstillverkare är fylld av frågor kring nya material med nya egenskaper, nya tillverkningsmetoder som laserhybridsvetsning, material- och utförandecertifikat, standarder, provningsmetoder och alla upptänkliga myndighetskrav. Björn Rundcrantz på Ekström & Son säger att hela kedjan från konstruktion med avancerade metoder som FEM, materialspecifikationer och kvalificeringar fram till oförstörande provning och slutlig dokumentation måste hänga ihop, vilket innebär en stor mängd kunnande, både hos beställaren och hos tillverkaren. 

Nytt om svetsning

Björn Dahlborg från ESAB berättar om det senaste inom rörelektrodtekniken.

”Det är en mångsidig metod, där man kan använda ett stort antal tillsatsämnen för att passa din materialkombination. Med hjälp av skyddsgaser som ren koldioxid och kombinationer av argon och CO2 kan man få den svetssträng man önskar. Man kan också laborera med elektrodens utstick och köra släpande svets (frånsvets) eller motsvets.”

Säkerhetsarbete inom gasbranschen

Jonas Kilsmark från Inspecta har ingående kunskap om svetskvalificering. Han förklarar att ett svetsdatablad (WPS) skall ge all nödvändig information om det som behövs för att utföra en korrekt svets, till exempel svetsmetoder, fogberedning, tillsatsmaterial, värmebehandling etc. – ett omfattande arbete.

Trycksatta anordningar är en grundbult för den svenska gasbranschen. Ben Bock från branschorganisationen Energigas Sverige med 180 medlemmar förklarar att gas i dag svarar för 3 % av den svenska energiförsörjningen, fördelat på naturgas och LNG, gasol och biogas (LBG, flytande biogas).

”Vi bedriver ett omfattande teknik- och säkerhetsarbete inom Energigas under det paraply som Säkerhets- & teknikkommittén ställer upp. I uppgifterna ingår normer och anvisningar, utbildning och information, auktorisation och behörighet, rapporter om olyckor och incidenter samt erfarenhetsåterföring. Just nu arbetar vi med ett behörighetssystem för plastsvetsare – en stor del av lågtrycksnätet för 4 bar består av plast. Vi följer EWF-581 och utför procedurprov enligt EN 13067 med tilläggsutbildning för gas. Vi omstrukturerar också Gasakuten, som bistår Räddningstjänsten nationellt vid avtappning, avfackling, hot-tapping av gaser etc.”

Cisterner – samhällets nya olycksbarn?

Sedan en tid tillbaka råder stor osäkerhet om vilka konstruktionsnormer och regelverk som egentligen gäller för cisterner och andra behållare. Pasi Nieminen på Inspecta har med hjälp av Shakespeare och evolutionsteori försökt bena ut den snåriga situationen i form av en mycket uppskattad miniutbildning på årets Tryck & Svets.

 ”Kärnan är att det anges olika dimensioneringsprinciper i föreskrifterna. Dominerande EN 14015 i Europa står mot EN 1993-4-2, som ändå skall skrivas om helt till 2020. Den tekniska kommittén TC 250 har dock indikerat att enbart eurokoderna är tillåtna för att beskriva strukturell hållfasthet i framtiden. I nuläget hamnar man dock i en gråzon mellan olika dimensioneringsprinciper och tillverkningstekniska lösningar. Boverkets regler ställs med andra ord mot Arbetsmiljöverkets. I sämsta fall tar ingen myndighet ansvaret och det blir i stället en kommunal byggnadsnämnd som ska tillse säkerheten för farliga cisterner och behållare – kompetensen kan variera oerhört!”

 

Text: Tage Erikson