2 december 2016

Säkerheten främst i alla projektfaser

Säkerhet är resultatet av en komplex process, som börjar med planering och riskanalys, fortsätter genom inspektion och uppföljning av föreskrifter och instruktioner och som får sin yttersta konsekvens - om olyckan är framme - genom ett målmedvetet, systematiskt och väl genomfört räddningsarbete.

Processindustridagarna 2016

Säkerhet består av olika byggstenar

En modell för insatsplanering från MSB

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har ett överordnat ansvar för att förbereda och koordinera räddningsinsatser i det svenska samhället. I kapitel 1, § 3 i LSO, Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) står följande: ”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.”

”Vad är då en insatsplan? För att se över procedurerna vid utarbetande av insatsplaner vid olyckor gjorde MSB en omvärldsanalys och fann en utmärkt modell i Storbritannien. Vid Emergency Planning College arbetar man med insatsplanering som en process. MSB har tagit till sig modellen och implementerat en svensk version för insatsplanering med åtta steg i två faser, förankring och samråd,” berättar Ove Brunnström vid Enheten för räddningstjänst på MSB i Karlstad.

Modellen testades i praktiken i Skellefteå i ett brett samarbete mellan räddningstjänst, kommun, myndigheter och företag. Man kom fram till ett antal bra lösningar enligt den brittiska modellen, bland annat riskbedömning, tydliga mål, utbildningsmodeller, ansvarsfördelning, övningar och utvärdering. MSB har sammanställt en broschyr som beskriver modellen för insatsplanering.

”Gör organisationen mentalt förberedd för skarpt läge. Identifiera och beskriv samband – det är för sent när något har hänt; nätverken, både de formella och informella är alltför komplexa och man riskerar kaos!”

Hur åstadkommer man en lyckad räddningsinsats?

När väl en olycka skett måste räddningsinsatsen ske snabbt men kontrollerat. Magdalena Hellgren är utbildad brandingenjör och arbetar nu som stationschef på Räddningstjänsten i Göteborg efter ett förflutet inom processindustrin. Vilka är förutsättningarna för en lyckad räddningsinsats?

”I enlighet med den så kallade Sevesolagstiftningen, som tillkom på basen av ett EU-direktiv efter den svåra olyckan i italienska Seveso 1976, ställs speciella krav på anläggningar som hanterar större mängder farliga kemikalier. I paragraf 2:4 föreskrivs att samhällets resurser skall möta industrins behov av hjälp. Nycklarna till säkerhet är fyra:

  1. Hantera era ändringar i anläggningen
  2. Lär av incidenter, dela erfarenheter med andra
  3. Var noga med uppföljning, styrning och kontroll
  4. Se till att det finns ekonomiska förutsättningar för insatsen

Magdalena har en modell för att minimera risken för en misslyckad insats.  ”Planera, genomför, kontrollera och agera. Man kan bygga in säkerhet redan i planeringsfasen, till exempel manluckor, utrymningsvägar, placeringen av tankar, passiva och aktiva säkerhetssystem. Genomför utbildning för underhålls- och driftspersonal, träna ledningsgruppen med tanke på BCP (Business Continuity Plan) – det är oerhört viktigt att säkra fortsatt drift efter en allvarlig incident. Kontrollera insatsplanen, samordningen är en nyckel. Börja med övningar i liten skala, annars blir de lätt övermäktiga. Följ sedan upp insatsen tillsammans.

IDA är en förkortning för Inledningsvis, Därefter och Avslutningsvis. Magdalena förklarar att räddningstjänsten först behöver information om vad som hänt och om särskilda risker, tillträdesvägar, kommunikationsutrustning samt kontakt till anläggningens ledning och sambandsperson. Sedan måste samarbetet mellan räddningstjänstens stab och fältstyrka koordineras mot företagets resurser i det akuta arbetet. Och till slut skall man hantera kontakter till media och anhöriga, bedöma sekundära risker och konsekvenser och prioritera vad som bör bevaras för att anläggningen kan drivas vidare så snabbt som möjligt.

”Det är bra att dela med sig av erfarenheter. Matcha era organisationer mot Räddningstjänstens, bjud in dem, träffa varandra, fika tillsammans och lär dem hur anläggningen fungerar och var riskerna finns. Ett bra förslag är att utse deltidsbrandmän hos er, en utmärkt reserv i beredskap.”

Restvärdesräddning plåster på såren

När blåljusen slocknat och det värsta kaoset lagt sig börjar en viktig period i anläggningens historia. ”Det gäller att minska konsekvenserna av skador och fylla den lucka som uppstår när Räddningstjänsten lämnat olycksplatsen.” Det säger Lars Magnusson, som representerar Försäkringsbranschens restvärdesräddning, en icke vinstdrivande organisation, som är helägd av Brandskyddsföreningen.

”Vi står på två ben. Dels har vi ett avtal med Räddningstjänsten i samtliga kommuner om att utföra vissa akuta åtgärder när själva räddningsinsatsen är avslutad. Dels agerar vi som restvärdeledare, vilket innebär att vi samordnar och leder arbetet med att rädda viktiga och väsentliga delar av den skadade anläggningen. Vi är en resurs, som representerar försäkringsbranschen och dess avtalspartner. Med vår hjälp kan man ofta snabbt initiera och få igång arbetet, planera för restvärdesräddning, göra riskanalyser, skydda känslig utrustning och ta fram en plan för att begränsa följdskador, till exempel om vår kloridanalys visar att det finns ökad risk för korrosion till följd av saltsyrabildning från PVC-bränder.”

Lars säger att för att dra optimal nytta av restvärdesräddning krävs att den som drabbas av skadan ställer resurser till förfogande för en ledningsgrupp, som arbetar tillsammans med försäkringsbolaget, entreprenörer och andra nyckelpersoner.

Utmaningar vid arbete på andras anläggningar

I dagens nischade samhälle är det mer regel än undantag att arbetet på en större processanläggning utförs både av egen personal och av ett antal specialiserade underentreprenörer och serviceföretag, uppskattningsvis minst en tredjedel. Men, vilka HSE-risker (Hälsa, säkerhet, miljö) finns det i sammanhanget?

”Vi är inte naiva, det kan hända olyckor trots alla proaktiva försök att förhindra dem. Förhoppningen är att det blir längre och längre mellan incidenterna.” Henrik Teiffel är affärsområdeschef för underhåll på Bilfinger med cirka 1100 anställda i Sverige och Per Woxmark är HSE-chef på Midroc med mer än 2000 anställda i Sverige.

”Generellt har entreprenörer varit mer skadeutsatta än beställaren. I och med bättre utbildning och certifiering har gapet minskat och i våra företag får medarbetarna ibland mer skolning än vad kunden erbjuder. Processindustrin är dock fortfarande säkerhetsledande. Vid många anbud krävs olycksstatistik, men den är svår att få rättvisande i form av nyckeltal om indata i form av antalet arbetade timmar är för litet eller företagets anställda är för få för vettig statistik. En enskild incident kan då förrycka hela indexet.”

Det har förekommit olika försök till systematisk HSE-utbildning i Sverige enligt modell från den petrokemiska industrin i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland m fl. Sedan 2009 finns utbildningen SSG Entré med en ny kemimodul och från år 2012 har det västsvenska petrokemiklustret en gemensam utbildningsfilm.

”Det är svårare med hög säkerhet i korta uppdrag, då man inte känner anläggningen eller personerna – då behövs mer samordning mellan beställare och entreprenör. De senaste åren har vi sett att man reagerar känsligare på incidenter och att man söker de skyldiga i stället för att gemensamt försöka råda bot på bristerna. Vår modell är samverkan, proaktivitet och lönsamhet. Man får inte höja ribban för produktivitet så högt att entreprenören inte kan nå målen med bibehållen säkerhet och effektivitet.”

Drönare och repklättrare för ökad säkerhet

Inspecta kan idag erbjuda två spännande metoder för säker inspektion och kontroll av processanläggningar. Två nya drönare, en för inomhus- och en för utomhusbruk, finns att tillgå. Dessutom används repklättringsteknik för att snabbt och smidigt kunna undersöka platser, som svårligen kan nås med ställningar eller mobilkranar inom rimlig tid.

Vilka fördelar erbjuder då drönarinspektioner?

”Snabbheten är förstås nummer ett – det tar inte länge att göra drönaren och kamerautrustningen klara för insats när vi kommit till platsen. Säkerheten är också väsentlig – ingen fallrisk vid höghöjdsarbete. Och dagens kamerateknik med video och värmekamera gör att vi snabbt kan upptäcka läckage eller allvarlig korrosion, också under isolering. Bilderna kan sändas till en dator och sparas för senare analys och sammanställas till ett heltäckande panorama. Nackdelen är att en drönare i dag endast kan användas för visuell inspektion”, förklarar Dennis Häggqvist och Emil Tjäder på Inspecta.

Och varför skall man klättra i rep?

Repklättringsteknik som erbjuds av ett flertal svenska företag, innebär minimal påverkan på anläggningen och ger snabba inspektioner eller åtgärder med mycket hög säkerhet. Som exempel monterade vi en vibrationssensor i Riddarholmens kyrktorn på fyra timmar, en åtgärd som hade tagit dagar eller veckor med konventionell teknik,” säger Patrik Wallgren på Inspecta.

Text: Tage Erikson