Säkerhetskultur och regelverk minimerar olyckor

Höga temperaturer och tryck, frätande syror och baser, tunga lyft, roterande axlar och vassa skäreggar. Ja, skogsindustrin är en provkarta på alla tänkbara risker som förekommer på en arbetsplats. På Skogsindustridagarna i Sundsvall var därför säkerhet ett bärande tema.

”Det stora lyftet – mot en säker framtid i produktion och drift” var det bärande temat för Kiwa Inspectas seminarium Skogsindustridagarna 2018 i Sundsvall. Max Johansson från Kiwa Inspecta berättar att 55 personer omkom i arbetsrelaterade olyckor i Sverige under 2017 – alltså mer än en per arbetsvecka. Inom skogsindustrin noterades sex dödsfall.

”För varje dödsolycka förekommer cirka 30 000 riskbeteenden, alltså tusen per dag i vårt land. I en god säkerhetskultur är det naturligt att arbeta med tillbudsrapportering, till exempel om man ser att arbete sker på hög höjd utan sele.”

Säkerhetskultur i skogs- och processindustri

”Säkerhet är en del av hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket definierar säkerhetskultur som de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som ledningen och medarbetarna har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö”, säger Magdalena Hellgren, som under nästan tjugo års tid arbetat med säkerhet inom industrin och räddningstjänsten. I dag arbetar hon på Midroc Project Management AB.

”Det finns fyra punkter som kännetecknar framgångsrika företag inom säkerhet. Den första är ledningens engagemang. Den andra är att säkerhet prioriteras före produktion. Som trea kommer att inga avsteg från reglerna tolereras. Man kartlägger och följer upp rapporter om avsteg. Och till sist något som gör alla glada – högre lönsamhet! Säkerhetstänkande är alltså ekonomiskt positivt, särskilt på lång sikt.”

Magdalena säger att petrokemisk industri har en historia av svåra olyckor, vilket har drivit på utvecklingen. Nu sker en snabb utveckling också inom skogsindustrin.

”Principen är att man når målen om man arbetar tillsammans. Skriv inte bara regler, skapa efterlevnad genom förståelse, förklara varför och hur, inte bara vad som gäller. Involvera formella och informella ledare, helst i främsta linjen mot produktion och underhåll. Det skapar delaktighet. Våga följa den som leder.”

Det är också viktigt att inse att säkerhet kräver resurser. Hur ofta finns säkerhetsfrågorna på agendan? På ett raffinaderi ligger säkerheten alltid först på listan.

”Ta med alla aspekter i riskanalysen, vad kostar en olycka i konsekvenser för människor, skada på egendom, förlorad produktion, miljöskador? Fungerar sambandet Signal – Beteende – Konsekvens? Följ upp reglerna och ändra dem vid behov. Incitamenten skall bilda en naturlig trappa, där risker, tillbud och eventuella olyckor utgör en logisk konsekvenskedja – om du gör så kan si hända.”

Risker för entreprenören

På ett bruk arbetar inte bara den fast anställda personalen utan också ett flertal externa entreprenörer, ofta med komplexa och specialiserade projekt. Varje projekt innebär en ökad risk.

”Det finns riskfyllda jobb som höghöjdsarbete, sprängsotning, tunga lyft, rivning etc. Och så har vi utmanande arbetsmiljöer, trånga utrymmen, kyla, värme, risk för utsläpp av tryck, ånga, frätande ämnen och tung trafik utan separerade zoner mellan gående och fordon. Språkförbistring och varierande kontaktytor mellan beställare och entreprenör kan leda till brott mot regler, till exempel att avspärrningar inte respekteras”, förklarar Bassam Koussa på Delete Service AB.

Vid stora stopp utförs ofta arbete på udda tider och på platser där normalt ingen befinner sig. Ibland finns ingen ansvarig på plats och då kan fel beslut tas eller så glömmer man att meddela beställaren. Vanligt är brister i planeringen, till exempel orealistiska tidsplaner, då någon annan entreprenör kan gå in i en anläggning under arbete och skadas eftersom man har bråttom att få tillgång till arbetsobjektet. Till sist har vi okunskap, nonchalans och fel attityder. Innehåller ventilen ett frätande medium? Kan man ta en genväg över avspärrningen? Jobbar man fastän man är trött och hungrig och benägen att ta fel beslut?

”På Delete tar vi det förebyggande säkerhetsarbetet på högsta allvar. Säkerhet tas upp på möten på alla nivåer, vi har säkerhetsteam på alla avdelningar, ordnar fortlöpande utbildning och arbetar med checklistor och skyddsronder på basen av egenutvecklade risklistor.”

Bassam Koussa har några tips till skogsindustrin:

”Undvik att ordna alla stopp samtidigt. Om allt skall göras under några få veckor kan oerfaren personal komma att sättas in för att klara av uppdragen. Rapporteringen av tillbud och andra observationer är sällan komplett. En mogen beställare tar hänsyn till säkerhetsaspekten när man gör upp tidsplanen för underhållsstoppet. Utföraren är expert på arbetet och kan uppskatta tidsåtgången för varje arbetsmoment på ett realistiskt sätt, lyssna till oss! Varför inte ordna en träff med oss tidigt på året? Då kan entreprenören disponera sina specialister på rätt sätt och säkerheten garanteras. Gör upp aktuella kommunikations- och kontaktlistor så att man får tag på rätt person när snabba beslut måste tas!”

När du får ett väntat besök av AV

Mattias Arvidsson arbetar med projektledning och säkerhetsfrågor på BillerudKorsnäs bruk i Karlsborg. Han har i den fortlöpande tillsynen (FLT) ansvaret för att man följer Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2017:3 om användning och kontroll av trycksatta anordningar.

”Vi är ett relativt okomplicerat bruk så det borde vara en rimlig uppgift att anpassa oss till de nya reglerna. Rätt snabbt insåg vi att FLT förutsätter samarbete. Det ingår ett stort antal moment i arbetet: riskbedömningar, tredjepartskontroller, märkning av rör och ventiler, tillsynsrutiner och dokumentation. Man måste alltså studera FLT, förankra det i organisationen och ledningen, kartlägga och planera tillsynen, utbilda och tjata om FLT och sist men inte minst – utföra FLT. För det krävs det resurser och många timmars arbete med dokumentation och utbildning. Det är bra att köra utbildningen på en fredag när almanackorna är tomma och man kan smälta informationen under helgen.”

Mattias berättar att man hade många centrala punkter på plats när Arbetsmiljöverket kom på besök.

”Vi hade en utsedd fysisk person med ansvar för att FLT utförs och dokumenteras. Vi hade ett register över besiktningspliktiga anordningar, som stämde överens med det som fanns upplagt i Kiwa Inspectas Q3Web. Och så hade vi en övergripande rutin för tillsyn i enlighet med AFS.”

Det fanns några brister som man kände till innan inspektionen, bland annat att det inte fanns en uppdaterad riskbedömning utförd helt i enlighet med föreskriften med hänsyn till anläggningens historik, att därmed inga FLT-program byggde på en korrekt utförd riskbedömning och att därmed tillsynsronderna var bristfälliga sett ur ett FLT-perspektiv.

”Vi fick ett par anmärkningar efter den grundliga inspektionen. AV konstaterade att vi påbörjat men inte slutfört bedömningen av riskerna med våra trycksatta anordningar och att vi måste genomarbeta vår tillsynsrutin för dem inklusive säkerhetsanordningar. Däremot fick vi inte några sanktionsavgifter.”

För att förbättra bristerna tillsätter Karlsborg nu en tjänst som besiktningsingenjör med ansvar för FLT på hela bruket, alla livslängdsjournaler och allt annat som skall besiktas. Man kommer att etablera en organisation för att gå igenom hela bruket så att varje punkt klarar en tillsynsrond i enlighet med 2017:3. FLT ska göras enkelt och tillgängligt för alla genom bättre rutiner för att skapa och spara dokument.

Lyftrisker – den mänskliga faktorn?

Lyftkranarna är CE-märkta mot maskindirektivet, byggda enligt vedertagna standarder och föremål för riskanalyser och besiktningar, men hur är det med den mänskliga faktorn?

”Ja, här är det brukaren som måste göra en egen riskanalys, kanske en klassisk matris, där produkten av sannolikhet och konsekvens bildar en risk. Men, det bästa är att tänka efter före. En riskanalys tar inte bort riskerna, utan lyfter fram dem så att de kan åtgärdas eller undvikas,” förklarar Bertil Forsberg, erfaren expert på lyftanordningar hos Kiwa Inspecta.

I föreskriften AFS 2006:6 finns ett stort antal användningsrisker uppräknade. Här nämns till exempel vikten av att lyftanordningen pallas upp stabilt, att man inte skall arbeta under hängande last, att man måste undvika sammanfallande arbetsområden för kranar, begränsa tillträdet till riskområden och varför man måste välja rätt lyftredskap.

”En vanlig brist vid lyft är att det inte finns någon som har samordningsansvar, som säger vem, var och vad. Det är också viktigt att veta att den som bygger om eller byter ut delar kommer att betraktas som tillverkare för den ombyggda delen och har motsvarande tillverkaransvar som tillverkaren av den ursprungliga anordningen. Ombyggnader bör så långt som möjligt följa den ursprungliga tillverkarens anvisningar eller vara baserade på motsvarande erforderlig kompetens.”

 

Text: Tage Erikson