Tips för att märka rör enligt CLP och AFS 2014:43
För att räddningspersonal och inspektörer skall få en klarare bild av vad som finns i rören på ett massabruk så ska rören märkas upp. På Kiwa Inspectas seminarium Skogsindustridagarna 2017 tipsade Björn Collinder på Collinder Märksystem om vad man bör tänka på vid märkningen.
För att räddningspersonal och inspektörer skall få en klarare bild av vad som finns i rören har Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket ställt krav på märkning enligt CLP-förordningen (Klassificering, märkning och förpackning av farliga ämnen) och föreskriften AFS 2014:43. Standarder som används är främst SS741:2013 och SSG7471, utgåva 6.
Hjälper vid drift och underhåll
Björn Collinder på företaget Collinder Märksystem säger att märkning av rör och tankar är till stor hjälp också vid normal drift och underhåll.
”I det nya systemet enligt CLP finns piktogram som är harmoniserade över hela världen, GHS, med symboler mot vit botten omgivna av en röd ram. Piktogrammen kan användas utan förklarande text på rör men den krävs vid cisternmärkning enligt CLP.”
Enligt föreskriften krävs vid märkning en produkttext samt strömningsriktning. Enligt SS713 också en färgkod, som indikerar grad av fara och produkttyp. Björn säger att det kan vara klokt att också ange rörnummer, kemisk formel, tryck, volym och kanske koder för utgångs- och ingångspunkt, trots att detta inte krävs.
”Ett tips är att titta på säkerhetsdatabladet, avsnitt 2.2. Då kan man välja rätt färg och rätt piktogram. Om ämnet har flera riskfaktorer väljer man de allvarligaste först enligt CLP-direktivet, dock inte fler än 4 eller 5 piktogram.”
När det gäller applicering och material säger Björn att man inte skall märka rören vid temperatur lägre än + 5 grader C eftersom limmet på etiketterna då kristalliseras. ”Ett nytt bra material är FXP Polyester, som tål upp mot 150 grader och håller ett tiotal år utomhus tack vare god resistens mot UV-strålning.”
Björn tipsar också om att passa på att uppdatera ritningarna samtidigt. ”Om man har farliga kemikalier enligt CLP kan man dessutom drabbas av vite om man inte har börjat märka sin anläggning i sommar.”
Märkning i praktiken – ett rörigt jobb?
Södra Cell i Mörrum i Blekinge är ett bruk som 2016 producerade nästan 400 000 ton massa. Petter Bringsarve är arbetsmiljöansvarig på anläggningen. År 2013 stod han och hans kollegor inför situationen att CLP-förordningen skulle börja gälla.
”Vi analyserade situationen och kom fram till att all märkning var i behov av revision på cisterner och rör. Totalt omfattades 950 behållare. Södra Cell Mörrum har en egen visuell profil och vi hämtade formspråket från märkningen av våra lossningsplatser.”
Nästa utmaning var rören. I första hand gällde märkningen s.k. Sevesokemikalier, där Mörrums standard inte stämde överens med CLP.
”Vi uppdaterade standarden och arbetade ut en instruktion för beställning, som vi gärna delger andra som står inför samma arbete. Instruktionen underlättar order av etiketter och skyltar, alla kan beställa och antalet fel minimeras. Genom att vi använder oss av ett visuellt underlag med färgkoder blir det lätt att överblicka läget och att utbilda personalen.”
Kunskap om anläggningens struktur
Märkningsarbetet pågår ständigt. En bonus är att personalen får en aktuell uppdatering av anläggningen, vilka rör som är i drift, vilka flöden som kan förbättras och vad som skall göras i samband med nya projekt eller uppgraderingar, då främmande personal kommer in på bruket.
Ett bra tips är att märka etiketterna med installationstidpunkt. Ett annat är att låta nya operatörer ta hand om märkningen – då lär de sig handfast anläggningens struktur. Petter säger att en markering med 5–6 meters mellanrum fungerar idealiskt – då finns det ingen risk att man missar informationen.
Text: Tage Eriksson