27 januari 2017

Tips och råd om betongskador

Många av Sveriges betongbyggnader uppfördes på 1960- och 1970-talen. Byggnaderna dimensionerades normalt för 30 till 50 års livslängd vilket medför att behovet att se över fastighetsbeståndet i dag är stort.
Erik Hansson är ingenjör i väg- och vattenbyggnad och arbetar som kundstöd inom segmentet betong-bygg på Inspecta. Här svarar han på några av de vanligaste frågorna han brukar få.


Vi ska ändra verksamhet i en äldre betongbyggnad – vad ska man tänka på?

Betong används oftast som stomme eller stöd till något annat i en byggnad – det kan röra sig om en betongplatta eller väggar i byggnaden. Betong är bra på att ta tryckkrafter men dåligt på att ta upp dragkraft varför det alltid är viktigt att veta hur konstruktionen fungerar, i synnerhet om verksamheten ska ändras i form av användning eller belastning. I gamla betongkonstruktioner kan betong och stålarmeringen ha påverkats och aktuell status bör undersökas.

Som inspektörer och rådgivare behöver vi ofta titta på armeringsritningar och övriga konstruktionsunderlag för att kunna göra en bedömning. Ett gott råd är att hålla ordning och reda på all dokumentation och historik, för ju bättre kunskap du har om byggnaden, desto bättre hjälp kan vi ge. När det gäller god kunskap om byggnaden kan det handla om att veta vilka andra verksamheter som har bedrivits i byggnaden. Betong är beständigt och fukttåligt, men stålarmeringen kan ha utsatts för olika faktorer under årens lopp som påverkar livslängden, vanligast är klorider och andra kemikalier som kan orsaka rostskador. 

Vi ser missfärgningar och att små betongbitar har fallit bort. Vad ska vi göra?

Om en inspektion visar att det rör sig om småskador och defekter av mindre allvarlig art bör de dokumenteras och bokföras. Det kan man enkelt göra genom att ta en bild på skadan med jämna intervall beroende på skadans art. På så vis har man ett jämförelsematerial, skadan kan följas upp och eventuella reparationsåtgärder behöver inte bli så stora. 

Vi ser konstiga sprickbildningar i betongen. Hur vet vi om de är farliga eller inte?

För att avgöra om en sprickbildning är allvarlig krävs god kunskap kring konstruktionens uppbyggnad och om hur verksamheten eller andra omgivningsfaktorer belastar eller påverkar konstruktionen. Har en tung komponent orsakat skadan? Högt vattentryck? Eller är det torrsprickor från gjutningen? Finns tillgång till fukt eller klorider?

All sådan kunskap är viktig i bedömningen av hur allvarlig en sprickbildning på en betongkonstruktion är. Vid en inspektion görs först en okulär besiktning av sprickbildningen men också av den omkringliggande miljön. Det kan finnas klorider eller andra kemikalier i miljön som påverkar eller kan komma att påverka den för konstruktionen viktiga stålarmeringen. Normalt tas också borrprover som skickas till Inspectas ackrediterade etonglaboratorium i Finland. Därefter kan man besluta om sprickbildningen är farlig eller inte. 

Text: Elisabet Tapio Neuwirth